Rätt punktfundament till altanen – dimensionering, armering och budget

Punktfundament, även kallade plintar, är ofta det mest ekonomiska och hållbara sättet att bära upp en altan. Här får du praktisk vägledning om dimensioner, armering, markarbete och vad som påverkar kostnaden. Målet är en stabil altan som inte rör sig av tjäle eller last.

Översikt: när punktfundament är rätt val

Punktfundament passar för altaner, trädäck och lätta tillbyggnader där lasten kan koncentreras till enskilda plintar. Till skillnad från en platta på mark kräver plintar mindre schakt och material, men ställer högre krav på rätt djup, placering och armering. De fungerar på de flesta tomter, från sandig mark till morän, men i mjuka leror eller där grundvatten står högt kan förstärkning eller andra grundtyper behövas.

Utgå alltid från konstruktionens laster (bjälklag, bärlinor, möbler, människor och eventuell tillbyggnad som skärmtak eller spabad) och markens bärighet. Kontrollera även om din kommun vill ha anmälan vid större förändringar av marknivåer eller när altanen påverkar byggnadens fasad.

Dimensioner: djup, diameter och placering

Det viktigaste måttet är djupet till frostfritt. I stora delar av södra Sverige ligger frostfritt djup ofta omkring 0,9–1,2 m, och längre norrut kan det krävas mer. Kontrollera lokala förutsättningar och gå alltid ned till frostfritt, annars riskerar du tjällyftning och sättningar.

Diameter väljs utifrån last och jordart. Vanliga pappformar för altanplintar ligger runt 150–250 mm. Större diametrar ger högre bärförmåga och stabilitet, särskilt i mjukare jord eller under bärande stolpar för tak och skärmtak. Avståndet mellan plintar styrs av bärlinans dimension och last, men hamnar ofta i intervallet cirka 1,8–2,5 meter. För tunga punktlaster (exempelvis spabad) behövs tätare placering och större dimensioner.

• Gå ned till frostfritt djup och lägg dränerande material i botten.
• Håll plinttoppar minst cirka 100 mm över mark för att skydda trä från fukt.
• Säkerställ raka linjer och samma höjd på samtliga plintar med laser eller slangvattenpass.

Armering och stolpsko – så bygger du bärigt

Armering ger plinten drag- och sprickhållfasthet. För altanplintar räcker ofta 2–4 vertikala armeringsjärn 8–12 mm sammanbundna med distanser/stegar av 6 mm. Håll minst 40 mm betongtäckskikt från armering till formens insida för att skydda mot korrosion. I högre plintar eller där lasten är stor kan en enkel armeringskorg vara motiverad.

Stolpsko (t.ex. U- eller H-sko) förankras genom ingjutningsjärn eller gängstång i plinten. Justerbara skor underlättar finjustering av höjd och lod. Rikta skorna efter bärlinans tänkta läge, och kontrollmät diagonalerna så att bjälklaget blir rakt. Glöm inte brickor och korrosionsskyddade fästdon.

Markarbete och gjutning – steg för steg

Noggrant markarbete minskar risken för sättningar och vattenproblem. Så här kan du gå till väga:

• Mät ut plintarnas läge och markera med käppar och snörliv. Kontrollera diagonaler.
• Lokalisera ledningar innan schakt. Ring ledningskollen och var försiktig vid grävning.
• Gräv till frostfritt djup. Gör botten plan och packad.
• Lägg markduk vid behov och fyll 100–150 mm dränerande material (makadam 8–16). Packa väl.
• Placera pappform (formrör), fixera lod och höjd. Staga upp ordentligt.
• Montera armering med rätt täckskikt. Förbered infästning för stolpsko/gängstång.
• Gjut betongen i omgångar. Stöt/vibrera försiktigt för att ta bort luftfickor.
• Rikta stolpsko, kontrollera höjder igen och skydda mot uttorkning. Täck och håll fuktigt under härdning.

Gjut inte när det är risk för frost utan vinteråtgärder. Betong behöver tid och rätt temperatur för att utveckla hållfasthet. Undvik också stark sol och blåst första dygnet; täck med plast för jämn fukt.

Kvalitetskontroll, säkerhet och underhåll

Innan du går vidare med bärlinor, gör dessa kontroller: alla plintar ska ha samma höjd inom liten tolerans, stå i lod och ligga exakt där ritningen visar. Mät avstånd och diagonaler. Dra lätt i ingjutna skruvar/gängstänger efter härdning för att känna att de sitter stadigt.

Säkerhet är grundläggande. Använd handskar, skyddsglasögon och hörselskydd vid borrning och kapning. Gräv inte nära slänter som kan rasa. Var uppmärksam på markkabel och rör. Lyft rätt – betongsäckar och makadam är tunga.

Underhåll kräver lite men ger mycket. Inspektera plintar varje vår: leta efter sprickor, lutning och tecken på tjällyftning. Justera stolpskor vid behov, förbättra dräneringen runt altanen och håll växtlighet borta från plinttoppar och trä.

Kostnadsfaktorer och när det lönar sig att ta hjälp

Kostnaden för punktfundament styrs främst av antal plintar, djupet till frostfritt och markförhållanden. Mer schakt, djupare gropar och tyngre förstärkning kräver mer tid och material. Andra poster är formrör, armering, dränerande material, betong (säckblandat eller levererat), bortforsling av massor och hyra av jordborr eller vibroplatta. Transportavstånd och svåråtkomliga lägen påverkar också.

Planera för följande när du gör din budget:

• Antal stödlinjer och c/c-avstånd mellan plintar utifrån last.
• Behov av armering och justerbara stolpskor.
• Marktyp: lera, hög grundvattennivå, berg i dagen eller sluttning kan kräva extra åtgärder.
• Eventuell rådgivning/geoteknik för tunga punktlaster (t.ex. spabad eller takstolpar).
• Återställning av ytor och tillfälligt väderskydd för gjutning.

I mjuk mark, på sluttande tomter eller när altanen ska bära mer än normal vardagslast är fackmässig hjälp ofta klokt. Om du planerar att bygga altan eller pooldäck i södra Stockholm kan en lokal entreprenör hjälpa till med dimensionering, markarbete och fackmässig gjutning.

Nästa steg: gör en enkel lastskiss, rita in plintlina och höjder, kontrollera frostfritt djup och markera lägen i fält. Med rätt dimensioner, armering och markarbete får du punktfundament som står stadigt i många år.