Felsökning av sprickor i betongplatta: orsaker och åtgärder

Sprickor i betongplattan – hitta orsaken och åtgärda rätt

Sprickor i en betongplatta är vanliga, men inte alla kräver samma insats. Med rätt felsökning kan du avgöra om sprickan är kosmetisk eller ett tecken på ett större problem. Här får du praktiska metoder, materialval och säkra arbetssteg som hjälper dig vidare.

När är en spricka allvarlig?

Hårfina krympsprickor som inte rör sig är ofta mest ett estetiskt bekymmer. Sprickor som är bredare än cirka 0,3–0,5 mm, som växer över tid eller som ger nivåskillnad kan däremot tyda på sättning eller belastningsproblem. Fuktgenomslag, vit utfällning (salt) eller bomljud vid knackning är också varningssignaler.

Bedöm alltid var sprickan sitter och vad plattan gör. En garageuppfart utsätts för frost och salt, medan en platta på mark inomhus påverkas av fukt och last från väggar. Om sprickan går igenom hela plattan, eller om bärande konstruktion påverkas, bör en fackkunnig konstruktör utreda orsaken.

Vanliga orsaker till sprickor i betongplatta

Betong spricker när dragspänningar blir större än materialets förmåga. Flera mekanismer kan ligga bakom, ofta i kombination.

Krympsprickor: Betongen krymper när den torkar och härdar. Tidig uttorkning och bristande efterhärdning ökar risken.
Sättningar: Otillräckligt packad undergrund, dålig dränering eller tjälrörelser skapar rörelser som spräcker plattan.
Brister i fogning: Saknade eller felplacerade rörelse- och kryssfogar gör att spänningar koncentreras och orsakar sprickor.
Termiska rörelser: Temperaturväxlingar ger utvidgning och krympning, särskilt på stora uteplattor.
Tung last och vibrationer: Punktlaster, fordon eller maskiner kan spräcka tunna eller svagt armerade plattor.
Armeringskorrosion: Klorider, fukt och karbonatisering kan rosta armeringen och spräcka betongen.

Felsökning: så gör du en snabb diagnos

Systematisk kontroll ger bättre beslut. Dokumentera före du lagar, så ser du om sprickan utvecklas.

Mät sprickvidd: Använd sprickmätkort eller bladmått och notera i millimeter.
Kontrollera rörelse: Fäst tejp över sprickan och rita ett streck på var sida. Jämför månadsvis.
Lyssna efter bom: Knacka med hammare. Ihåligt ljud tyder på delaminering eller dålig vidhäftning.
Fukttest: Tejpa plast över ytan i 24–48 timmar. Kondens visar fuktvandring.
Inspektera omgivning: Titta på dränering, stuprör, brunnar och marklutning. Notera sättningar i gångvägar och trappor.
Notera mönster: Långa, raka sprickor följer ofta armering. Nät av hårfina sprickor tyder på plastisk krympning.

Välj rätt metod – fyllning, fogning eller injektering

Åtgärden ska matcha orsaken och om sprickan är statisk eller rörlig. Fel metod kan förvärra skadan.

Ytfyllning/spackling: För hårfina, statiska sprickor. Använd cementbaserat reparationsbruk (klass R2–R4 enligt EN 1504). V-skär sprickan, rengör, prima och fyll i flera tunna lager.
Elastisk fogning: För sprickor som rör sig. Såga upp till jämn bredd, lägg fogbottningslist och fyll med elastisk fogmassa (t.ex. polyuretan eller MS-polymer). Detta tillåter rörelse utan nya sprickor.
Injektering: För genomgående, bärande sprickor. Epoxi limmar ihop torr betong och återställer styvhet. Cementbaserad mikroinjektering lämpar sig bättre i fuktig betong. Stoppa först orsaken, till exempel sättningar eller läckage.
Avlastning och förstärkning: Vid sättning krävs markåtgärder, förbättrad dränering eller stabilisering. I vissa fall behövs kompletterande armering eller kolfiberband, efter konstruktörsbedömning.

Utförande steg för steg vid mindre lagningar

Rätt förberedelse och efterhärdning är avgörande för hållbar reparation.

Säkerhet: Använd andningsskydd P2/P3, skyddsglasögon, hörsel- och handskydd. Epoxi kräver kemikalieresistenta handskar och god ventilation.
Förbered ytan: Markera reparationens omfång. V-skär sprickkanter med vinkelslip för bättre fäste. Avlägsna löst material.
Rengör noga: Dammsug och blås rent med tryckluft. Ytan ska vara fri från damm, olja och saltutfällningar.
Primning: Använd primer som passar valt reparationsbruk eller fogmassa. Följ tillverkarens torktider.
Blanda och applicera: Blanda bruk enligt anvisning. Fyll sprickan från botten och packa ordentligt för att undvika luftfickor.
Ytfinish och härdning: Jämna till ytan. Skydda mot uttorkning, drag och sol. Efterhärda genom täckning eller lätt fuktning under de första dygnen.
Kvalitetskontroll: Kontrollera att sprickan är fylld, att ingen ny sprickbildning syns och att ytan låter massiv utan bom.

Verktyg som underlättar: vinkelslip med diamantklinga, dammsugare, fogpistol, spackelspade, sprickmätkort och personlig skyddsutrustning.

Förebyggande åtgärder och uppföljning

Förebygg är ofta billigare än att reparera om och om igen. Tänk på följande i drift och vid nygjutning.

Planera fogar: Såga kryssfogar på större ytor, normalt inom 24–48 timmar efter gjutning.
Efterhärda betongen: Täck med plast eller membranhärdare för att minska tidig krympning.
Säkra dränering och marklutning: Led bort vatten från plattan. Håll rännor och brunnar rena.
Skydda mot salt och frost: Använd inte vägsalt på uteplattor. Borsta bort snö och använd sand för halkskydd.
Kontrollera säsongsvis: Inspektera vår och höst. Mät sprickor och dokumentera med datum och foton.
Hantera fukt innan golvläggning: Mät fukthalt och lägg ångspärr vid behov för att undvika framtida skador.
Ta in expert: Kontakta konstruktör eller betongspecialist vid progressiva sprickor, nivåskillnader eller misstänkt armeringskorrosion.

Genom att identifiera orsaken, välja rätt metod och arbeta strukturerat får du en hållbar lösning. Lägg lika mycket fokus på förebyggande åtgärder som på själva lagningen, så minskar risken för återkommande sprickor.